lördag 5 juli 2008

Att scrappa syrafritt ...eller inte!

När jag började scrappa så var jag manisk att det bara ska vara syrafritt alltihopa,minsta lilla grej skulle vara "säker" annars använde jag det inte.
Sedan växte mitt intresse & jag blev förälskad i att göra minialbums,men var 17 skulle jag få syrafri kartong? I vår lilla stad så finns det i princip ingen scrapbook affär,det finns ett litet utbud,men det blir ändå så att jag webbshoppar mest!
Nåja,sagt & gjort så sprang det runt i huvudet tills jag tog steget ut & tog flingkartongen!
Jag sparar ju det mesta iom att jag har det jobb jag har (Dagmamma) så kartonger finns i överflöd ;)
Jag klippte till en mall som jag ville ha & satte i gång!
Albumet låg ganska länge innan jag hittade (& köpte) Bind-It-All, min stora kärlek!
Efter det tog albumgörandet fart,jag BIA:de allt möjligt & när jag hittade de genomskinliga skyddsskivorna underst i högen på brännbara skivor så tänkte jag AAAAAAh det blir ju ett underbart clearalbum!!
Syrafritt...näe,det tror jag inte,men jag har slutat vara manisk,det hämmar mig i mitt skapande!

Likaså denna underbara OH-plast som man kan göra i princip vad som helst med,den bara tokälskar jag,man kan stämpla på den,klippa ut & göra dekosar av alla möjliga slag,skriva på den,måla den,värma den,ja möjligheterna är många.

Jag vill gärna ha med telegram,matsedlar,biobiljetter,tidningsutklipp & allt annat syrabubblande saker i mina scrapböcker...jag vill inte heller plasta in dem,det förstör känslan tycker jag.
Men det är klart att man kan kapsla in mycket av syran genom att lacka,måla med akrylfärg & jaaa,man kan ju faktiskt laminera &så,men som sagt det är en smaksak & hur mycket man vill ska vara syrafritt.
Jag vet faktiskt inte hur snabbt syran kan förstöra korten,men om man tänker på tidningar så gulnar dom ganska snabbt
Fast å andra sidan så när korten är förstörda av all syra i dessa kartonger så är jag inte kvar på jorden & bekymrar mig...
Scanner har inköpts & nu scannar jag in gamla foton & scrappar sedan,då är alltid orginalet kvar & jag kan använda det jag vill! Då kan jag ju alltid (om några år) scrappa om dom gamla fotona för riktigt supernöjd över alla sina LO:s blir man ju aldrig,eller hur ;) det finns alltid nåt som man skulle vilja scrappa anorlunda.
/Kamilla ~Ej länge rädd för syran

1 kommentar:

Lene sa...

Tack Kamilla!
Jag har länge letat efter någon som tänker som jag.
Det är i nuet det är kul, inte när jag inte finns mer.
Så tummen upp för allt roligt man kan hitta.
/Lene